Jag hade ändå tänkt att skriva ett inlägg idag eftersom jag har mycket roligt att skriva om från helgen. Anledningen till behovet har dock ändrats under dagen. Strax efter lunch så fick jag ett sms på min mobil som löd: “Du har läst att Frida gick bort idag va?” Jag läste det bara i förbifarten eftersom jag var i ett samtal med min chef och en annan kollega men ändå så gick en kall kår genom min kropp.
“Det gick inte, hon klarade det inte… Frida finns inte mer”. Jag kan inte påstå att jag känner Frida, men jag har följt hennes blogg under många år. Jag tror första gången vi stötte på varandra var på nybörjarcupen i Tidaholm 2003 när Frida tävlade med sin tollare Madicken. Många år sedan är det och sedan dess har vi då och då stött på varandra på tävlingar, bytt några ord och någon gång så fotade Frida mig och Mumma när vi tävlade. Sista gången jag träffade henne live var på Ulricehamns vårtävling förra våren, hon var där och tävlade med Myntha. Vi morsade som vanligt och bytte några ord.
Precis som jag skrev tidigare så har jag ingen närmare relation med henne, men en människa vars blogg man följt varje inlägg under många år kan man inte undgå att lära känna på något sätt. Givetvis inte på samma sätt som hennes man, familj eller vänner känner henne men man har ändå delat hennes tankar och funderingar. Min upplevelse av henne är att hon varit en väldigt positiv, mjuk och härlig tjej som givit så mycket inspiration till alla bloggenläsare genom sina Pollykakor, ullhundar, foton och husvagnsemestrar.
Jag är glad att jag fått följa hennes liv och funderingar och jag är väldigt tacksam över på det sätt hennes man orkar dela med sig av beskedet att Frida är borta, trots att det måste vara ett fullkomligt kaos och stor sorg idag. Idag går mina tankar till Frida som idag på sin 26-års dag gick bort i cancer. Gör som jag och hedra Fridas minne genom att ge en gåva till cancerfonden!
Just det som hände idag har gjort att dagen blivit lite extra grå och jag har tänkt mycket på Fridas familj och hur de mår. Men, det var faktiskt inte det jag skulle skriva om nu.
Igår var jag och Mumma ute på landet och hälsade på hos Kicki, Mats och Molly. Till vår stora glädje så har det visat sig att Mumma och Molly trivs jättebra ihop och vi kan gå promenader med dem båda lösa utan några som helst problem. Molly som i vissa sällskap kan vara lite spänd med andra hundar är väldigt avslappnad och “björnlik” när hon är med Mumma.
Extra roligt var det just igår för då lekte Mumma och Molly med varandra för första gången. “Hej vad det gick, hit och dit i högsta fart, finta varandra, hoppa mot varandra och morra, snurra runt och fara iväg igen…” Lite längre bort på promenaden så kom det ett barn gående med en drever som bestämde sig för att anfalla våra hundar. Mumma gjorde inget motstånd så då bestämde han sig raskt för att ge sig på Molly som morrade och gnällde. Det blev fullt slagsmål och både jag och barnet gjorde allt var vi kunde för att få tag i den. När ungen fått tag i halsbandet på den så sa jag: “Nu går vi Kicki så den inte anfaller igen..” Jag blev så arg där och då så jag bara skakade! Men Molly hade inte fått några skador och efter ett tag så släppte vi våra hundar igen och då var de som vanligt som tur var. Man ska inte ha ilska hundar lösa! >(
Här kommer dock lite fina bilder på söta små hundar som leker 
En ser ut att njuta av att jaga och den andra ser ut att njuta av att bli jagad!
Lek på hög nivå
Vacker
Söt liten häst som knallade förbi
Vackra mjölkkrukor i snöprakt på en mjölkpall
“
Sorligt o orättvisst med Frida!!
Ang. att Mumma tjuvar godis. Det händer OFTA att Beda gör det utan att jag hinner stoppa henne, då brukar jag nästa öka avståndet. Så att jag hinner vara före henne att ta godiset. Jag stoppar dom inte fysiskt utan försöker ta godiset före dom istället. O så säger jag: “Ha ha mitt godis”
Lycka till!!
Usch det gör ont att läsa att en så ung tjej har fått lämna jordelivet. Inte rättvist!
Härliga bilder på härliga vovvar
Kramis