Monthly Archive for March, 2010

Ibland behöver man tanka innan man kan åka vidare

Published on March 30, 2010 in Allt möjligt and Film. 4 Comments

Idag ska ni inte få ett riktigt så negativt inlägg som förra gången. Det slutade med att jag gick hem vid lunch igår och har varit hemma idag med. Jag har haft rätt mycket att tänka på det sista och jag tror kroppen sa till att den behövde tanka. Så det är vad jag gjort, sovit, glott på tv, surfat och ätit. Har haft en släng av magkatarr och därför så är jag hungrig, hungrig och hungrig. Samt grinig. Stackars Jonas.

 

 

Nu mår jag i alla fall bättre och ska gå till jobbet i morgon vilket känns skönt. Jag blir så sur av att bara sitta hemma och glo, jag hoppas till gudarna att jag aldrig kommer bli arbetslös. Eller blir jag det så hoppas jag att jag kan lägga min tid på något volontärarbete under tiden så jag känner mig meningsfull.

Jag har i alla fall hunnit med lite lydnadsträning och det går framåt. Igår filmade jag mig själv när vi tränade svängar och det ser till min förvåning ganska bra ut måste jag säga :) Jämför översta filmen från juni 2009 med passet igår med ungefär samma tid förra året:

 

Nedstämd.

Published on March 28, 2010 in Agility. 2 Comments

Jag vet inte vad det är med mig just nu men jag känner mig så tom. Tom på energi men full av känslor. Dock är det inga pirrande glada känslor utan nedstämda tunga känslor som ligger som en kätting kring min kropp. Ofta så känner jag mig irriterad och trött, jag vill inte göra någonting.

Jag vet inte vad det är med mig och jag känner inte igen mig själv. Det är jobbigt att tvinga sig själv och när jag gör det så är jag antingen likgiltig till det jag gör eller så blir jag sur och tvär. När jag väl sitter så hamnar jag oftast framför datorn och har då dåligt samvete för att jag inte gör något annat. Det är ingen idé att förneka att jag är internetberoende, jag kämpar hela tiden emot suget att sätta mig vid datorn för att “kolla vad som hänt”. Om ingen eller inget ställde krav på mig så skulle jag förmodligen tillbringa mer tid här än jag gör nu, vilket inte säger lite det (jag jobbar ju med “data”). Men hur lever man ett liv utan internet i dessa tider? Särskilt som det är så tillgängligt hemma hos oss? Inte så lätt…

Något som jag har fundera på länge är varför agilitytränarlusten inte infinner sig? Jag tappade den i höstas när mina höfter blev så dåliga och den har fortfarande inte kommit tillbaka. Jag längtar lite efter den men samtidigt kanske det är lika bra att avstå om man ändå inte riktigt vill? Jag har svårt att bestämma mig, det är skoj att tävla tillsammans med kompisar men inte roligt att träna själv under våren.

Idag kikade vi på ett hus på vår gata, men det var inte något för oss. Alldelles för trångt och litet, fanns inga direkta biytor i huset utan allt låg i källaren. Det var egentligen inget som brydde mig särskilt mycket om, vi bor bra där vi bor men samtidigt känns det lite jobbigt att inte bli nöjd nån gång. Vi har kikat runt lite här och där, i olika renoveringsbehov och prisklass, men än har inget känts bra. Det är svårt att veta vad man är ute efter, vad man vill ha och vad man vill lägga. Känns som vi aldrig kommer hitta något.

Ja, nu får det nog vara nog med pessimismen. Jag får gå och lägga mig istället så får vi hoppas att det känns bättre en annan dag. Snart är det ju vår i alla fall, det är skönt!

 

Dränerad på energi…

Published on March 27, 2010 in Allt möjligt. 1 Comment

… det är vad jag är. Idag så känner jag mig hur trött som  helst idag, vet inte vad det är med mig. När jag tänker tillbaka på den senaste månaden så har det iof varit intensiva veckor och inte helt lugna helger så det är väl det antar jag. Jag har haft svårt att återhämta mig efter intensiva perioder det sista och jag har rätt mycket tankar i huvudet just nu som förmodligen tar mer energi än jag märker.

Vad har hänt sen sist då? Jo, i måndags så var vi hos veterinären på morgonen och fick erkänna att Mumma gått utan tratt en del. Eller det stod sig väl ganska självklart när djursjukvårdaren kikade ned på magen och utbrast: “Men oj, har hon plockat stygn själv?”. Det kändes inte som någon direkt idé att ljuga så jag sa som det var, “ja, det verkar så…” Lite pinsamt! Mumma var väldigt duktig hos veterinären, låg stilla på sidan när jag höll henne och var tålmodig trots att det sista stygnet var riktigt klurigt att få bort. Men nu är det borta och ärret på magen syns knappt, se själva!

 

 

 

På måndagskvällen så var vi på Vift på tävlingslydnadskurs för Lottis. Vi satte upp ett nytt mål och det blev att förbättra våra högersvängar. Det visade sig ganska snart vara jag som är problemet, det brukar vara så när det gäller min och Mummas träning. Efter att jag fått träna på att svänga lite bättre så fick vi till riktigt fina svängar. Nu gäller det bara att träna ordentligt på dem, det har varit lite si och så med det denna veckan! :(

Igår var vi iväg med afterwork i Göteborg med Centiro och var himla trevlig. Vi var på en tapasrestaurang hos hette Mañana och åt jättegoda små tapasrätter och drack “godare vitt vin” (trodde dom skojade när dom sa det). Vi drog vidare till ett annat ställe som jag inte minns namnet på, men sen kände både jag och Jonas att vi var nöjda och åkte till hotellet. Vi somnade pang bom! :) Efter en slö morgon med lite bad i badkar så begav vi oss ned till frukostbuffén. Mmm, det är så gott! Det vattnas i munnen på mig när jag tänker på den :) Köttbullar, prinskorv och äggröra… Behöver jag säga mer?

Nästa vecka är påskveckan och då ska jag och Mumma åka ned till Varberg på långfredagen för att vara med på en pudelträff med diverse spår, lydnad och uppletsaktiviteter. Det blir skoj! :) På påskaftons kväll så ska vi ha lite vänner hemma för påskmat och umgänge, vilket nog blir lugnt eftersom jag & Mumma ska på spårkurs på söndag förmiddag. Vi börjar en ny kurs på Vift för Ditte och det ska bli jätteskoj! Det var väldigt längesen jag spårade så det ska bli roligt att få lite mer ordning på det.

Idag så har vi hjälpt våren på traven lite genom att gräva i våra snöhögar på baksidan och nu går det fort! Vi har gräset framme i hela trädgården och det är bara snöhögarna kvar uppe vid trädäcket som behöver smälta. Härligt! I morgon ska vi kika på ett hus som är till salu på vår gata, ska bli spännande att se om det är något för oss. För er som är nyfikna så finns huset här

 

det är inte fel att hjälpa våren!

Nu kan det få börja smälta…

Published on March 21, 2010 in Allt möjligt. 1 Comment

…för nu har jag äntligen fått beställt ett par ordentliga gummistövlar. Jag har letat runt i butikerna i stan, men överallt så har storlek 37 varit slut. Storlek 36 samt 38 har funnits, men jag behöver ett par raggsockor i dem och då blir de för små respektive för stora. Nu föll det sig så bra att jag hittade en butik på nätet som hade de stövlar jag ville ha, så nu är de beställda och kommer inom 3-5 dagar. De finns att köpa här

 

Idag har vi varit i Tidaholm på kalas, brorsans tjej fyllde år och hon bjöd på jättegod smörgåstårta och prinsesstårta. Skoj att komma hem och träffa släkten lite, men det är himla skönt att komma hem igen. Jag är rätt så trött, men ska nog trotsa tröttheten och ta en promenad med Mumma. I morgon så blir hon friskförklarad, vi ska ta de stygnen som är kvar på henne. Jag vet inte om hon lyckats dra bort några själv eller om de är såna som försvinner av sig själv, men borta är de i alla fall!

Sen en sista grej, min vän Veronica har just nu en tävling för att hon vill att man gör reklam för hennes hunddagis på sin blogg eller facebooksida. Självklart ställer jag upp  och gör det och det vill väl ni läsare också göra på era bloggar? Det är fina priser i potten!

Crea Diem är ett hunddagis som finns i Stenkullen i Lerum. Det drivs av Veronica Östlund och startade i augusti 2009. Hundarna tillbringarna dagarna i ljusa och trevliga lokaler och går två promenader per dag och tillbringar en stor del av sin tid tillsammans med sin hundflock inne i vardagsrummet eller ute i rastgården. Är du i behov av hunddagis och befinner dig i området kring Lerum? Kika in på Crea Diems hemsida! Visste du förresten att Crea Diem betyder “Skapa dagen”?

 

 

Ett inlägg om dålig service

Published on March 19, 2010 in Allt möjligt. 2 Comments

Ja, nu får ni hålla i er för nu kommer det gå undan. Massor av ilska och frustration ska ut i detta inlägg och därför kommer det till en början bli ett ganska negativt och bittert inlägg, men om ni håller ut så kommer det vända till mer positiva tongångar.

Igår så tog jag bussen till Göteborg för att möta upp Veronica och Fatima på drottningtorget för att gå till Modellab bli sminkade och fotade av proffesionell fotograf. Vi skulle bli “Modell för en dag” som det står på Modellabs hemsida. Jag har blivit rekommenderad dit av en före detta arbetskamrat som var väldigt nöjd med såväl besöket som bilder.

När man gör en sån här grej så är ju inte korten allt, utan man åker ju dit för hela upplevelsen: att få gå dit med sina vänner, välja kläder, prata och oroa sig över vilket klädbyte som blir bäst, välja make-up, bli lite pirrig för fotosessionen och sen uppleva den tillsammans.

Redan när vi kom så blev det lite diskussion om att de lovat oss att göra iordning håret, men detta gjorde de tydligen inte längre. Inte så mycket strul med det utan de skrev helt enkelt till det på lappen och “skulle försöka hitta någon som kunde göra detta”.

Vi bytte om och och satte oss sedan i en soffa och väntade och väntade och väntade och… Ja, ni förstår själva va? Vi var där 18:00 och 20:30 kom vi in i sminket. Jag hade gått 2 timmar tidigare från jobbet för att hinna och kände mig lite lurad, jag hade ju gott och väl kunnat jobba klart och åka runt halv sju istället för att stressa som en tok från 15. Det var på tok för många bokade på samma gång och de hade ett för dåligt system för att följa upp att folk faktiskt kom på sina tider.

Sminktjejerna klagade över sin anställning och vilka dåliga arbetsvillkor de har. Väldigt tråkigt för dem, men ändå inte acceptabelt att stå så och mässa om hur dålig ens arbetsplats är inför ens kunder. Det ger verkligen en dålig upplevelse. Dessutom pratade de med varandra om hur hungriga de var, de hade inte haft rast sedan kl 16 så de skulle snart ta “lunch”… :S

Så var det ju det där håret också… Dom hittade ingen annan än sminktjejerna som kunde göra håret och de var inte särskilt bra på det. Det slutade med att Vera fixade mitt hår jättefint! Men nu var det väl fotografering tänker ni? Nej, nej, inte på långa vägar. Vid 22.30 så var det vår tur. Då var de vi och ett par tjejer till kvar. Under den tiden så hann humöret gå både upp och ned och upp igen.

Fotograferingen var jätterolig, särskilt att göra den tillsammans med sina bästa vänner. Många kort blev det och många lätta och omöjliga poser man skulle stå i! :) Fotografen var trevlig, men väldigt hungrig och sugen på att gå hem. Det var vi med så där hade vi något gemensamt. 

Under tiden så hade Jonas hockeymatch hunnit ta slut och hundvakten Paulina gå och lägga sig (tack gode gud för vi beslutade oss för hundvakt!). Framåt halv tolv på natten så var det dags att börja välja bilder och sedan skulle dessa brännas på skiva. Hon som hjälpte oss blev rejält sur på Veronica när hon förväntade sig någonslags kompensation för att vi fått vänta så länge. Det var tydligen fel attityd av oss att förvänta oss god service ;) Det slutade med att vi fick gruppbilderna och en extra bild på köpet, vilket hon tydligt sa att vi inte fick berätta för våra rekommendationer. Det brukade tydligen bara ge en biobiljett som kompensation, inte gruppbilder. Nej, jag lovar, jag ska inget säga till någon ;) (för övrigt behöver dom nog inte oroa sig för våra rekommendationer, dom är redan informerade om läget).

Eller hur var det nu med extrabilden? Nä, extrabilden hade expediten tydligen redan frågat oss om. Om vi gav dem 10 rekommendationer till vänner de kunde ringa så fick vi en gratis extra bild. Hon ställde kanske frågan men ingen av oss tre huvuden hörde i så fall frågan. Expediten blev återigen sur och snäste att “det får väl jag ta på mig och så får jag ta om min chef blir jättesur på mig“… Kommentarer överflödiga.

Kontentan: “upplevelsen” hos Modellab tog 6 timmar totalt. Jonas väntade i bilen i 1 ½ timma, från 22.30-00:00. Vi hämtade Mumma hos Paulina kl 01 i natt. Jag somnade 02.30.

Service har alltid legat mig varmt om hjärtat, både att ge och att få. Detta är ett typiskt exempel på vad dålig service är. Dom säljer inte fotografier, dom säljer upplevelser. Hur låter det som vår upplevelse var? Hur tänker jag när jag tänker tillbaka på min upplevelse på Modellab? Att bli irriterad och sur på kunder som klagar är väl på något sätt botten av vad service är, om kunden fått vänta 6 timmar på sina bilder så får man bita ihop och be om ursäkt och försöka förbättra sig. När jag googlat lite på Modellab så verkar det som att  vi inte är dom enda som haft en sån här upplevelse av dem:

Om Modellab i Göteborg

Sanning om Modellab

Något som i alla fall var roligt var att jag fick många timmar ihop med mina vänner och kunde köpa fina foton på mig själv. Se själva:

 

 

 

 

 

Vackra foton, inte sant? Jag gillar de två sista allra mest! Jättefina! Som de sa på jobbet: “Man ser knappt att det är du…” ;) Nu är det fredag, jag sitter i soffan hemma och funderar på om jag ska orka ta bilen ned till Hultahallen för att hämta lite kläder jag beställt från Ellos. Det återstår att se :)

Kvällsmys

Published on March 16, 2010 in Mumma. 0 Comments

Husse är på jobbet och jagar ikapp lite tid så jag och Mumsan tog oss friheten att gå och lägga oss tidigt. Det innebär att vi ligger i sängen och myser redan runt niosnåret. Härligt! :)

Idag har Mumma varit lite jobbig på jobbet vilket egentligen inte betyder så mycket. Hon har stått och kikat på mig och undrade om vi inte skulle gå ut snart? :) Av den anledningen slog jag en pling till dagis och hörde mig för om Mumma inte kunde få komma tillbaka till dagis lite tidigare än beräknat och givetvis så var det inga som helst problem. Så i morgon så åker Mumma och badringen till Hjärtevännen istället för att jobba med data. Tror det blir mycket bättre för både henne och oss!

För er som inte är så kräsmagade så finns ett kort på hennes fina lilla dragkedja på magen: Dragkedjan på Mumma magen

Denna veckan är det mycket på jobbet och då är man ganska mör när man kommer hem, av den anledningen så har det inte blivit så mycket funderat på hundträning denna vecka. Det finns nog tid för det också så småningom, man blir ju så pigg nu när det blir ljust.

Nu tyckte jag att jag hörde husses bil så det är nog dags att stänga ned! Ha det så bra!

 

 

 

Bloggtipset: Lanthunden

Published on March 15, 2010 in Bloggtipset. 2 Comments

Just nu så finns inte så mycket att skriva om, livet går sin gilla gång med jobb och fritid. Inget speciellt händer. Av den anledningen så tänkte jag slänga in ett bloggintips.

Den blogg jag tänker tipsa om denna gången är en blogg jag brukar kika in på då och då, jag hittade nog till den genom Lindas blogg och direkt så fastnade jag för de vackra fotona. Sofia som har bloggen är en väldigt duktig fotograf och får fram massa vackra detaljer i sina bilder.

Att hon fotar vackra tollare och söta barn gör inte saken sämre. Om ni behöver inspiration till nya fotoidéer så ska ni absolut ta er in till Sofia och njuta! Varsågod, här kommer länken: Lanthunden

Våren är på väg!

Published on March 13, 2010 in Allt möjligt and Klicker. 1 Comment

Jag tror våren är på väg, Jonas och Mumma är ute på baksidan, Jonas skottar bort snö från trädäcket och Mumma är sällskapsdam. Det är så härligt att se solen och asfalten krypa fram igen efter en lång, kall och snörik vinter. Jag måste säga att jag inte tyckte det varit så illa som många andra verkar ha tyckt, det har varit ljust, rent och fint. Mumma blir pigg och glad när det är snö ute så det har varit helt okej för min del. Jag mår sämre när det är regnigt och mörkt! :)

 

 

Apropå Mumma så har kastreringen av henne gått jättebra, hon har ju ett stort sår på magen men det läker fint och hon är väldigt pigg. Glad är hon väl inte riktigt för emellanåt så får hon riktiga kliattacker och springer omkring som en galopphäst ur startboxen. Jag tycker jättesynd om henne för hon får riktig panik ibland och man ser att hon bara vill klia sig men har tratten som hindrar. Jag har köpt en salva som heter Viatop som är klåstillande som jag smörjer henne med. Dessutom så tvättar jag med klorhexidin och det är också klåstillande tror jag. Det är ju bra att det kliar, det visar ju att det läker som det ska! Såret i sig ser jättefint ut, inte alls särskilt rött utan ganska normalt skulle jag vilja säga.

På grund av kastrering händer det inte mycket i hundväg just nu, Mumma varken går promenader eller tränar utan bara jobbar på att läka såret. Jag funderar just nu på upplägget inför lydnadstävlingarna som kommer i maj, det kommer på ganska fort nu och jag behöver nog ganska snart göra en översyn på vad jag behöver lägga krut på och vad som fungerar som det ser ut nu.

 

 

Apropå förra inlägget så hittade jag en väldigt intressant tråd om klickerträning och klickerträning på AOH. Väldigt intressanta inlägg och vinklingar! Om ni är intresserade så ska ni absolut läsa den!

 

Våren är på väg! :)

 

Inställningen till sin hund

Published on March 9, 2010 in Funderingar. 6 Comments

Jag stöter då och då på personer som inte verkar se sin hund som sin kompanjon i träningen utan som mer ser den som en tjurig individ som envist försöker motarbeta sin ägare. Min reflektion över det hela verkar vara att det verkar så jobbigt att träna hund när man har den inställningen! Det måste ju hela tiden handla om att vinna mot sin hund, att få den att ge upp och göra rätt.

Till saken hör att jag inte på något sätt är en ängel i denna tanke, jag drogs med samma resonemang och idéer i början av mitt hundägande tillsammans med Mitzi. Massor av tankar om dum hund som inte fattade, som jävlades med mening och som bara motarbetade för skojs skull. Det var jättejobbigt att träna hund på det sättet!

Jag är jätteglad att jag hittade klickerträningen och operant inlärning, för det har förändrat mitt sätt att se på hundar. Det är så spännande och inspirerande att se på hundar som påhittiga individer som är roliga träningskompisar.  Jag gillar jättemycket att träna på ett sätt där hunden styr träningen för man får en hund som blir så motiverad att jobba för sin belöning! Dom vågar prova gång på gång, olika beteenden för att få sitt klick och sin eftertraktade belöning. Attityden hos en hund som själv får styra sin träning blir så stor mot en hund som jobbar för att undvika korrigering.

Motsatsen är ju en hund som jobbar för att undvika att göra fel. Ni vet hur det är på jobbet, får man beröm och uppmuntran för om man gjort något som varit lite extra bra. Det känns bra, man vill göra fler “smarta grejer”. Men om de försök man gör hela tiden kritiseras för att inte vara tillräckligt bra så kommer initiativen snart minska i antal. Motivationen försvinner. Man vill helst bara göra sitt jobb för att undvika “bestraffningen”. Precis så tänker jag på hundträning! Det måste vara motiverande att träna annars kan det vara!

Jag vägrar tro att hundar för beteenden för att jävlas med sin ägare, de är helt enkelt inte så smarta. De gör saker för sin egen vinning och om vi inte lyckas övertyga dem om att belöningen är den högsta vinningen så kommer de göra något annat. Inte för att reta mig som ägare. Inte för att jävlas.

Någon som jag också hör emellanåt är: “Men h*n kan det här, men ändå så väljer h*n att göra tvärt emot…” Okej, för det första: Om han eller hon faktiskt kan beteende, VARFÖR väljer hunden i så fall att göra något annat? Kan det vara att beteendet trots allt inte är befäst? Eller är det så att hunden inte känner sig motiverad att utföra beteendet? Varför är det så i så fall? För dåligt belöning kanske?

För det andra, väljer hunden att göra tvärt emot? Eller är det helt enkelt så att den väljer att göra någonting annat. Min inställning är att hunden inte medvetet väljer att motarbeta sin ägare. Är inte det att sätta sig själv lite på höga hästar att tro att hunden tycker ägaren är så himla viktig så att den jobbar för att reta den hela tiden? ;)

Mmm, lite funderingar från min sida. Just nu har jag en liten ynklig Mumma hemma, hon blev kastrerad idag. Eftersom hon blödde lite mer än vanligt så går hon med ett tryckförband emot såret och har nog faktiskt ganska ont tror jag. Hon är en tålig tjej som inte gnäller mkt men hon vill inte äta. I morgon bitti så ska vi till veterinären och ta bort tryckförbandet, det blir skönt för henne. 

 

Min underbara lilla träningskamrat

 

Hundvänner och träning

Published on March 8, 2010 in Mumma and Målsättning. 0 Comments

Ojojoj vad mycket jag har att skriva nu! Veckan som gick var en sån där vecka där det var fredag innan tisdagen gått kändes det som. Den här bloggen är bara ett instick innan jag och Mumma drar iväg på lydnadskurs på Vift. Denna gången är det uppkörning på vår fokuseringsträning, att inte fokusera på de godisar som hamnar på golvet alltså.

I fredags så åkte jag hem, packade och slängde sedan väskan och Mumma i bilen för att styra mot Skövde och tågstationen. Där mötte jag upp Veronica och Izla och sen drog vi vidare hem till Fatima. Fatima själv jobbade sent på natten så det blev en hel del tjöt under kvällen och det han tom bli natt (03.00) innan vi kom i säng. Mumma som hade hunnit sova länge innan det tyckte det var dags att gå upp framåt 07:15 någonting så det blev inte många timmars sömn. Det är  härligt att vakna med tjejkompisar för då kan man fortsätta tjöta när man vaknar!

Strax efter lunch så mötte vi upp Sara och René på Billingens parkering för att träna lite hund. Vera och René körde riktig tävlingslydnad medan jag passade på att träna apportering i en ny miljö. Det gick jättebra och hon har urhärlig attityd till den träningen nu, det är så härligt!

 

 

När de andra tränat klart så rådfrågade jag René och Veronica om hur jag skall börja fila på framförgåendet och fick många bra tips så nu känner jag mig taggad att börja. Jag visade även upp apporteringen och så gjorde vi en budföring med René och det fungerade bra. Hon sprang inte så långt som de andra hundarna, men hon hade bra fart och attityd.

Det roligaste var nog ändå att träffa Sara med nya bc-valpen Bolla! Det var länge sen sist vi träffades (nästan 2 år sen) och vi hann avhandla lite av livets ämnen och vedermödor. Jag hoppas att det inte tar lika lång tid till nästa gång! Kram till dig Sara om läser det här!

 

 

Igår var en riktig slappardag, jag mådde inte bra efter för mycket känslor och stress under veckan som gått vilket resulterade i yrsel á det värsta. När jag rörde på huvudet så snurrade det som jag var full… Det slutade med att jag sov från kl 14.30 till 19.30 igår och sen käkade vi lite och sen gick vi och la oss igen.

Nu har vi varit på lydnadskurs och vår tränare Lottis är så rolig… Hon säger helt lugnt och samlat: “Vet ni vad? Jag mår jättedålig och är helt kallsvettig…” samtidigt som hon ser lite så där smålurig ut. Men hon åkte hem i alla fall. Vi andra jobbade vidare med våra mål om 4 veckor och jag har som mål att Mumma ska lära sig följa min blick så att hon kommer med runt bra i höger svängen.

Jag satte medvetet ett längre mål eftersom hon skall kastreras i morgon och jag räknar med att vi inte kommer kunna träna så mycket under de 2 kommande veckorna. Allt beror ju givetvis på hur hon mår efter kasteringen och hur hon återhämtar sig, men man får ändå ta det i beräkningen.

 Nu är det nog dags att krypa ned i sängen, tänkte börja lite tidigare i morgon eftersom jag behöver gå ifrån i morgon för att vara med när Mumma ska sövas. Lilla gumman… Jag hoppas det går bra! Egentligen så har jag lite träningsfunderingar jag tänkt att skriva lite runt men det får nog vara till en annan dag. Sängen väntar! Håll till godo med lite nya foton från helgen

 

 

s