Archive for the 'Belöning' Category

Träningstävling med Vift

Published on May 24, 2010 in Apportering, Belöning, Film, Fotgående, Lydnad, Läggande under gång, Platsliggning and Ställande under gång. 1 Comment

Egentligen så hade jag tänkt att blogga igår men så blev jag så himla trött så jag somnade i soffan och sen orkade jag helt enkelt inte. Jag behövde lite tid att fundera och utvärdera innan jag kunde skriva detta inlägget.

På morgonen så hann jag “för skojs skull” testa lite med apporten och eftersom jag var nervös så ville hon inte ta den. Redan då så började mina tankar snurra om att jag inte är bra på att träna hund, att jag borde ha kommit längre i träningen med Mumma med tanke på hur länge jag hållit på osv. Jag gjorde mig halvosams med Jonas innan jag åkte till vår samlingsplats. När jag kom på vägen och skulle svänga in på parkeringen där vi skulle träffas så såg jag massor (det var inte så många, men jag kände det så) människor och hundar och direkt så blev jag ännu mer nervös. Så många! Jag trodde det bara skulle vara vi i vår träningsgrupp och eventuellt några fler.

Vi åkte vidare till grusparkeringen som är nedanför vårt jobb (C3 på regementet) och där började Ditte att köra valda delar ur elitprogrammet eftersom hon ska tävla SM i lydnad den 19-20 juni. Imponerande! :) Ändå så var Abby lite slö efter hennes egen utsago.

Sen var det lite väntan till vi skulle lägga plats och jag lyckades tygla mina känslor ganska bra genom att prata om ditten och datten. Vi började med att lägga plats och jag var i andra gruppen vilket var bra för då kunde jag värma upp först. På själva platsen så var hon lite oroligare än vanligt, hon la om sig några gånger och hade ganska “hög huvud”. Det är en bra idé att lära dem ligga med hakan nere så de “kommer ihåg vad de jobbar” med. Lenas Tintin gör det så himla snyggt! Däremot så låg hon kvar i liggposition väldigt snyggt, hon reste sig inte när jag kom tillbaka.

Efter platsen så kom jag ihåg att dra upp snörbollen och sen leka lite med henne och efter det så sprang vi av plats så hon fick mer belöning i form av korv. Sen var det åter väntan på vårt startnummer. Innan starten så jobbade jag lite med ingångar, lite fotgående och jobbade även upp apporten en del. Jag hade först tänkt att hoppa över apporteringen, men sen så tog jag med min lilla röda apport i på plan ändå. Hon hade så himla fin attityd till den innan, så det var synd att inte prova.

Här är hela lydnadsprogrammet, jag har skrivit kommentarer jag ska tänka på nedanför:

Positivt

  • Platsliggning
    Ligger stadigt ett helt program
  • Linförighet
    Fin attityd!
    Engagerad
    Snygg vänstersväng
    Bra att jag kommer ihåg att belöna!
  • Läggande
    Fint fotgående innan
  • Inkallning
    Bra tempo
    Gör ingång efter fördröjning
    Jag belönar bra!
  • Ställande under gång
    Bra att jag trots stress kan ta hjälp av Ditte
    Gör momentet väldigt bra så långt vi har kommit
    Stannar snyggt
  • Apportering
    Istället för att bråka hjälper jag henne med ingången
    När hon inte vill ta apporten så lockar jag lite med den
    Fin belöning av mig
  • Hopp över hinder
    Jättefin attityd
    Hoppar villigt över hindret
  • Tandvisning
    Inga problem

Förbättringsmöjligheter

  • Linförighet
    Fotposition
    Tappar position i svängar
    Sätter sig inte
  • Läggande
    Kan inte momentet riktigt
  • Inkallning
    Missförstår stanna kvar
    Fastnar i läggande
  • Ställande under gång
    Fotposition
    Sitter snett
    Jag fastnar i att rätta henne fysiskt pga. stress
  • Apportering
    Måste jobba bort vridet i vänsterarmen
  • Hopp över hinder
    Mumma känns lite frustrerad/osäker på vad som förväntas av henne
    Sätter sig långsamt
    Missförstår sitt kvar
  • Transporter
    Måste jobba upp en bra kontakt i transporterna mellan momenten

Generellt så måste jag säga att Mumma kändes väldigt bra. Vi har aldrig tränat ett helt program, inte ens ett helt moment i taget och ändå så håller hon ihop så bra som hon gör! Det är guld värt och jättebra förutsättning. Det som jag måste jobba på är inställningen till tävling. 

Jag har helt plötsligt fått ett jättefint erbjudande av en vän som jag kommer ta emot, vilket kommer hjälpa mig jättemycket under tävlingen den 18 juni. Jag har mycket tankar om prestation att jobba med inför den tävlingen, vad som är viktigt och vad jag ska fokusera på. Men med hjälp av min vän kommer jag klara det utan problem känner jag och det känns väldigt tryggt och skönt!

Idag är jag lite hängig, men jag ska nog försöka ta tag i livet nu och gå en liten promenad med min lilla hund. I morgon ska vi träningstävla på Elfsborgs Bk och då ska jag försöka fokusera mer på att belöna och vara mer i “bubblan” med min hund.

 

Att utöka tiden

Published on February 25, 2010 in Agility, Apportering, Belöning, Friskvård, Mumma and Spår. 1 Comment

Jag har precis avslutat ett samtal med en god vän, Veronica. Hon födde det tokiga tanken i huvudet på mig att jag och Mumma kanske faktiskt skulle försöka oss på att tävla spår fram i maj. Jag bara pratar och pratar om det, men det blir aldrig av. Det stora hindret har väl varit apporteringen hittills, men nu ser ju det ganska bra ut just nu. Dessutom så är väl förmodligen inte målet att bli klassetta utan att komma till start över huvudtaget och känna om bruks är något för mig.

Hundträningen just nu är ju väldigt begränsad men vi har regelbundet träning med kvällsmaten varje kväll. Fokus det senaste har legat på apportering och ögonkontakt.

I ögonkontakträningen så kör jag “valpträningen” med att hålla ut godis i ena handen och invänta en blick från henne. Vänster hand fungerar av någon anledning mycket bättre än höger hand. Det är så fascinerande det där, att det kan vara så stor skillnad på att göra på olika sidor. Höger sida kommer dock starkt, det har utvecklats från igår då hennes huvud bara gick som en jojo mellan handen och mina ögon.

 

 

Apporteringen går också starkt framåt. Jag jobbar på att dra ut på tiden som hon håller den, helt utan andra störningar. Lottis tyckte att jag skulle försöka lägga in ett lugnt “bra” för att bekräfta att det hon gör är rätt under tiden som vi utökar tiden. Till en början så var det mer problem än hjälp, hon släppte varje gång som jag sa “braaa”. Jag har fått träna in det också, att jag kan berömma utan att hon ska släppa. Nu kan jag faktiskt berömma ganska glatt och hon håller ändå kvar.

Hon är rolig lilla Mumma, idag så blev hon väl trött på att stå och vänta på belöning (vi låg mellan 5-8 sekunder idag) och då satte hon sig självmant ned runt 3-4 grr. Jättebra ju!! Det är ju nästa steg, att hon skall kunna sitta med apporten i munnen. Jag ska försöka förstärka det ännu mer nästa pass så kanske jag får in det alldelles gratis.

Nu är det snart dags för att “avkönifiera” Mumma, hon skall kastreras den 9 mars. Jonas är inte helt positivt inställd till det, han tycker det är hemskt att vi ska skära bort känslor på henne. Igår så var vi på hälsoundersökning på Fyrfota och fick även information om hur kastreringen kommer gå till och vilka risker som finns. Jag kanske är kall och okänslig men jag tar riskerna och får mycket positivt på köpet. Den största vinsten är att hon inte kommer löpa mer och att hon inte löper någon risk att få livmoderinflammation!

När hon är kastrerad och har läkt ihop så skall vi börja på simningen igen. Det blev inte alls den vinter jag tänkt mig, varken jag eller Mumma är i den form som det var tänkt. Men! Jag och Jonas började på något som heter Indoor Walking i tisdags och tanken är att vi skall gå en gång i veckan för att komma i bättre form. Det i kombination med att Mumma skall börja tränas och även gå upp lite i vikt (hon är lite mager just nu) kommer ge bra förutsättningar för en fin spår- och agilitysäsong i vår hoppas jag!

Det blir som vanligt en spännande vår och sommar! 

 

Nu längtar vi efter sommar och sol!

 

Till minne av Frida

Published on February 15, 2010 in Apportering, Belöning and Kompisar. 2 Comments

Jag hade ändå tänkt att skriva ett inlägg idag eftersom jag har mycket roligt att skriva om från helgen. Anledningen till behovet har dock ändrats under dagen. Strax efter lunch så fick jag ett sms på min mobil som löd: “Du har läst att Frida gick bort idag va?” Jag läste det bara i förbifarten eftersom jag var i ett samtal med min chef och en annan kollega men ändå så gick en kall kår genom min kropp.

“Det gick inte, hon klarade det inte… Frida finns inte mer”. Jag kan inte påstå att jag känner Frida, men jag har följt hennes blogg under många år. Jag tror första gången vi stötte på varandra var på nybörjarcupen i Tidaholm 2003 när Frida tävlade med sin tollare Madicken. Många år sedan är det och sedan dess har vi då och då stött på varandra på tävlingar, bytt några ord och någon gång så fotade Frida mig och Mumma när vi tävlade. Sista gången jag träffade henne live var på Ulricehamns vårtävling förra våren, hon var där och tävlade med Myntha. Vi morsade som vanligt och bytte några ord.

Precis som jag skrev tidigare så har jag ingen närmare relation med henne, men en människa vars blogg man följt varje inlägg under många år kan man inte undgå att lära känna på något sätt. Givetvis inte på samma sätt som hennes man, familj eller vänner känner henne men man har ändå delat hennes tankar och funderingar. Min upplevelse av henne är att hon varit en väldigt positiv, mjuk och härlig tjej som givit så mycket inspiration till alla bloggenläsare genom sina Pollykakor, ullhundar, foton och husvagnsemestrar.

Jag är glad att jag fått följa hennes liv och funderingar och jag är väldigt tacksam över på det sätt hennes man orkar dela med sig av beskedet att Frida är borta, trots att det måste vara ett fullkomligt kaos och stor sorg idag. Idag går mina tankar till Frida som idag på sin 26-års dag gick bort i cancer. Gör som jag och hedra Fridas minne genom att ge en gåva till cancerfonden!

Just det som hände idag har gjort att dagen blivit lite extra grå och jag har tänkt mycket på Fridas familj och hur de mår. Men, det var faktiskt inte det jag skulle skriva om nu.

Igår var jag och Mumma ute på landet och hälsade på hos Kicki, Mats och Molly. Till vår stora glädje så har det visat sig att Mumma och Molly trivs jättebra ihop och vi kan gå promenader med dem båda lösa utan några som helst problem. Molly som i vissa sällskap kan vara lite spänd med andra hundar är väldigt avslappnad och “björnlik” när hon är med Mumma.

Extra roligt var det just igår för då lekte Mumma och Molly med varandra för första gången. “Hej vad det gick, hit och dit i högsta fart, finta varandra, hoppa mot varandra och morra, snurra runt och fara iväg igen…” Lite längre bort på promenaden så kom det ett barn gående med en drever som bestämde sig för att anfalla våra hundar. Mumma gjorde inget motstånd så då bestämde han sig raskt för att ge sig på Molly som morrade och gnällde. Det blev fullt slagsmål och både jag och barnet gjorde allt var vi kunde för att få tag i den. När ungen fått tag i halsbandet på den så sa jag: “Nu går vi Kicki så den inte anfaller igen..” Jag blev så arg där och då så jag bara skakade! Men Molly hade inte fått några skador och efter ett tag så släppte vi våra hundar igen och då var de som vanligt som tur var. Man ska inte ha ilska hundar lösa! >(

Här kommer dock lite fina bilder på söta små hundar som leker :)

En ser ut att njuta av att jaga och den andra ser ut att njuta av att bli jagad!

Lek på hög nivå :)

Vacker


Söt liten häst som knallade förbi

Vackra mjölkkrukor i snöprakt på en mjölkpall

Fler bilder hittar du här

Något annat roligt som hänt är att jag och Mumsan tränat lite ikväll. Jag har haft en dipp i apporteringsträningen igen, tyckt att det varit tråkigt och jobbigt och känt att vi inte kommer framåt tillräckligt fort. Idag kände jag mig dock på bra humör och med lite bra musik på iPhonen och lite peppning från min sida så kom vi både till gripande från backen OCH bärande 1-2-3 steg samt drag i apportbocken. Jag har en tendens att tänka “nu kan hon det här” (vilket väl förövrigt är den vanligaste kommentaren och tanken hos de flesta hundtränare: “Men han kan det, jag vet det… Hmm… Uppenbarligen inte, han gör det ju inte ;) “
Vi tränade givetvis vidare på belöningsträningen också och det går framåt. Hon blir mer och mer säker och jag fick hjälp av Jonas att kontrollera hur många sekunder det tar innan hon kollar upp efter att jag slängt godisen. Han trodde det var mer åt 1 sekund än 2 i alla fall, vilket låter bra. Jag har börjat ställa mig upp när jag släpper godis och den störningen verkade fungera bra. Dock så är det så att hon backar ifrån det svåra, så jag får kasta godis nära henne för att verkligen fresta henne.
En fråga till er som läser bloggen: När hon ibland tjuvar och käkar upp en godis som ligger på golvet så har jag stoppat henne fysiskt med handen så att hon inte kommer åt dem. Är det fel tror ni? Har jag gjort det för svårt för henne när hon snor godisarna som ligger på golvet? Blir det tokigt om man går in och stoppar henne då? Säg gärna vad ni tror!

Ny layout och nya mål

Published on February 14, 2010 in Belöning and Målsättning. 3 Comments

Ni som varit här förut ser att sidan är lite förändrad, jag ville gärna framhäva de olika undersidorna lite så jag har bytt till ett tema med flikar här ovan. Det finns en del formatering kvar att göra på sidan, men det får komma när det kommer.

Vi har precis kommit med bussen från stan, vi har varit på Oliven och käkat 2 rätters och sedan på bio efter det. Filmen i fråga hette Farsan och jag kan väl inte direkt rekommendera den. Jag har aldrig varit känd för att vara någon filmkännare men inte ens jag kan säga att den var bra. Det var mysigt att göra något annat dock och att vara iväg hemifrån några timmar.

I måndags så var det lydnadskurs igen och “uppkörning” på vårt mål. Jag kan väl inte säga att vi tränat jättebra sedan förra gången men vi klarade trots detta vårt mål och fick en gratislektion med Lottis. Vi pratade mycket om mål och några av oss kom fram till att vi ville ha 2 veckors mål istället för 4 veckor. Jag kände att det var svårt att hålla motivationen uppe.

Till måndag om dryga veckan så skall jag lära Mumma ett nytt belöningssystem vilket innebär att hon skall lära sig att inte låsa sig när det kommer belöning för nära henne. Hon har en tendens att bli så fixerad av sin belöning att hon blir mer och mer passiv, vill gärna göra sina beteende i närheten av godiset och får ibland “luckor” när hon bara står och piper efter godis.

 

 

Det mer konkreta målet är att “jag skall kunna släppa en godis på golvet, Mumma tittar på godisen och tittar upp igen efter 1 sek och söker ögonkontakt med mig, får klick och godis” Det är viktigt att hon får ett varsågod om hon ska få godiset som ligger på golvet. Jag har tränat detta ganska intensivt denna veckan och har lyckats få henne till att ta kontakt efter 2-3 sekunder när jag slänger flera olika godisar på golvet. Belöningen kommer varierande från min hand och emellanåt så får hon ett varsågod och får käka upp dom på golvet. Vi skall jobba vidare med att utveckla det i nästa vecka, det är väldigt svårt för Mumma som är så godisfixerad! :)

 

 

Jätteskoj att se att jag fått lite nya besökare, det är väldigt roligt att få kommentarer i bloggen! :) Även om bloggen mest är för min egen skull så är det roligt att se att andra kan ha glädje av den också. Nu är klockan mycket och kroppen längtar efter min härliga mjuka säng! By for now!